tisdag 30 september 2014

Jag ska få hiss!

En sån där fåtölj som man glider ner med i trappen! Det gick ju kanonfort att få det beviljat och jag undrar nästan om Fastighetskontoret läste mitt förförra inlägg? Inte nog med att det gick fort, men handläggaren som kom på besök var otroligt trevlig och vänlig!

Nu dröjer ju själva installationen någon månad, men det känns ändå skönt att veta att det är på gång.

Skönt att vi redan skaffat säkerhetsdörr som stänger ute ljudet från trappuppgången en hel del, för det lär ju borras en hel del...

Sen blir det alltså lite Lisebergsåk här i trappen och vidare ner till källaren där min alldeles egna 'radiobil' står. Vilken frihetskänsla att äntligen kunna ta sig ut på ett sätt som kroppen orkar med!




måndag 29 september 2014

Septembersommar

Det gick. Vi kunde snorkla och dyka ända in i september.
Jag är så tacksam för det, att sommaren höll i sig lite längre eftersom jag missat så mycket sommar på grund av hettan och försämringen i min hälsa på grund av det.

Mina eksem är dessutom värre än på många år och det enda som lindrar klådan och elden på huden är att bada i saltvatten. Jag får dessutom njuta en liten stund av att vara relativt fri från en del av ME-symptomen när jag är under ytan, och det är något jag lever på väldigt länge rent mentalt. För där nere, där är det som en helt annan värld. Jag kan röra mig smidigt, och känslan av att flyta tyngdlös över världens största akvarium är obeskrivligt skönt. En skarp kontrast till sjukbädden i ett mörkt rum som ju är min verklighet större delen av dygnet, större delen av året.

Det är nått speciellt med sommar i september, ljuset är annorlunda, det känns lugnare och fridfullare än vanliga sommaren, och jag älskar färgerna som börjar komma nu och som även återspeglas i havets växtlighet.





































torsdag 18 september 2014

Som ett Gudrun Sjödén-halsband


Har ni sett på maken så vackra bär! Vårt grannskap är fullt av botaniska skatter, och jag undrar så vem som planerade och planterade, och när.
Även om jag skulle önska mig en mer handikappanpassad lägenhet med stor balkong eller altan så är jag så nöjd med området just på grund av all grönska och planteringarna mellan husen.

Nu ligger i alla fall en ansökan inne om att få en trapphiss till vår uppgång. Att först gå ner två våningar för att komma ut är för tufft, jag är helt färdig innan jag ens kommit till min elrulle eller färdtjänsten som ska ta mig vidare ut. Och sen då, när jag kommer hem, då ska jag två våningar upp igen... Väl i hallen rasar jag ihop och min man får plocka undan ytterkläderna som jag slänger av mig på golvet innan jag stupar rätt mot sängen.

Så, snälla fastighetskontoret, skynda er med min ansökan, och snälla, låt mig slippa överklaga! Jag är så trött på att det ska vara så krångligt och byråkratiskt att söka vård och hjälpmedel när man är svårt sjuk! Inga mer förvaltningsrätter eller kammarrätter tack!


Jag vill bara kunna komma ut, ut till färgglada bär och fluffiga hårbollar som jag kan erövra och ta med mig hem för att njuta av från sjukbädden.









lördag 6 september 2014

Jag hittade lite av mig själv igen

Igår kunde jag ligga några minuter på vår lilla balkong. Hemtjänsten var här och städade den igår och såhär ren har den inte varit på flera år, ljuvligt!




torsdag 4 september 2014

Idag förlorade jag mig själv lite

Jag grät floder och kom på att jag knappt duger till någonting alls.

Jag vet att det egentligen inte stämmer rent teoretiskt, men det är så mycket som inte går ihop just nu, som inte stämmer med den jag är eller har varit.

Roligare än så blir inte det här inlägget, men jag vet att det kommer att kännas lite bättre imorrn om jag lyckas sova lite bättre än förra natten.

Jo förresten, visst är min hibiskus vacker med sina olikfärgade blommor?