tisdag 28 oktober 2014

Tack för all omtanke!

Femte dagen med svår svår krasch, ett kraftigt illamående och med omöjlighet att få i sig mat.
Min läkare hälsar via en sköterska att det säkert går över, och att jag ska åka in akut om jag inte får i mig vätska.
Jag vet att akuten inte ens skulle ta emot mig, ett moment 22 som många med svår sjukdom ofta drabbas av.
Det är inte utan att jag får flashback tillbaka till svärfars vård för ett år sen, ett studsande mellan vårdcentralen, hemsjukvården och akuten där alla hänvisar till varandra och hävdar att dom inte är berättigade att göra det ena eller det andra.

Igår och idag fick jag och min man uppleva det yttersta beviset på självuppoffrande kärlek. Vi behövde hjälp utifrån att vaka hos mig medan min man behövde på eget vårdbesök och idag åka in en sväng till jobbet. Igår kom 83-åriga svärmor som själv är dålig och mitt uppe i flytt från hus efter att svärfar gick bort. Men hon släppte allt och kom.
Idag kom en väninna som ofta är snabb att erbjuda sin hjälp, innan vi ens frågar. Idag hade hon själv en urusel dag, men tog sig hit och ville göra ett försök. Det gick inte så bra, och hon fick ta sig hem igen på skakiga ben.
Att ens tänka tanken att erbjuda sin hjälp när man själv är krasslig är så oerhört stort. Ville bara säga det. Orkar inte formulera mig bättre.
Och tack till alla er andra som skickat kärlek med era ord, som också erbjudit sin hjälp trots att ni bor långt bort härifrån eller har andra hinder. Kärleken stöttar enormt just nu.
Det praktiska måste lösa sig på nåt sätt till slut. En dag i taget.




8 kommentarer:

  1. Kraaaaaaaam, nu får kraschen ge sig!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det måste den! Kram Maja!❤️

      Radera
  2. Vilken underbar svärmor och vän för den delen, men ni är värda all omtanke och kärlek ni kan få <3

    SvaraRadera
  3. Kärlek, styrka, snabb förbättring!

    SvaraRadera
  4. Känns bra i mitt hjärta när jag läser om den hjälp Du får, det finns empati, omtanke, kärlek och närvaro vilket gör mig glad.
    Men jag blir ledsen att höra att Du inte blir bättre å jag ryyyser när jag läser om läkaren/vården. Vet ju hur det är, med kronisk ovanlig sjukdom är man inte välkommen om man nu inte råkat bryta ben eller liknande, sådant som läkare/vården kan fixa.
    Kram å go natt min vän, jag hoppas morgondagen är ljusare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idag fick jag äntligen hembesök av sjuksköterska, och hon satte dropp! Ska försöka skriva lite om det när jag orkar. Kram❤️

      Radera

Skriv gärna några rader, och mitt tips är att först kopiera det du skrivit eftersom det ofta krånglar när man väl ska publicera det och kanske måste testa igen. Hoppas att det ska funka!