Skänk pengar till forskning om ME!

Skänk pengar till forskning om ME!
Klicka på bilden för att komma till Open Medicine Foundations donationssida för att kunna skänka en slant till biomedicinsk forskning om ME!

måndag 1 december 2014

Del 2: Mer om pacing


Vad är bevisen på att det hjälper?

År 2002 publicerade den engelska regeringen en arbetsgruppsrapport som handlade om ME, vilken poängterade att pacing är en av tre strategier som kan hjälpa till i tillfrisknandet.

I rapporten kunde man läsa positiva kommentarer från både läkare, professorer och ME-sjuka som har använt sig av och rekommenderat pacing. Hela 90 % av de ME-sjuka som prövat den här metoden har sagt att det hjälper dem att hantera sjukdomen.

Pacing har även framgångsrikt använts vid kronisk smärta. Samma grundprinciper har hjälpt människor med kroniskt smärta att planera och genomföra olika aktivteter utan att behöva drabbas av större bakslag.

I rapporten erkänns att forskning om pacing är sparsam men sedan den publicerades har man i England lagt ner stort arbete på att jämföra pacing med KBT och "vanlig behandling".

Vem kan tillämpa pacing?

Då pacing utgår ifrån dina behov, passar den de flesta ME-sjuka. Detta oavsett om du har fått diagnosen helt nyligen eller har haft den en längre tid. Samma sak om du är svårt sjuk eller lindrigare drabbad.

Om du är svårt drabbad av ME, kan metoden till exempel fungera för att successivt anpassa dig till dagsljus eller vardagsljuden i hemmet. Börja med att vistas ute när det är mörkt med månen som enda ljuskälla. Som nästa steg kan du gå ut ner det är något ljusare osv. När du lärt dig grundprinciperna kan du sedan tillämpa dem anpassade till dina egna förhållanden. Pacing måste utformas för dig och dina möjligheter. ME drabbar människor på olika sätt och behandlingen måste därför utformas individuellt.

Att förstå grunderna

Aktivitet
Vila
Basnivå (se nästa inlägg)
Öka i lagom takt (se nästa inlägg)

Aktivitet

Aktivitet är mer än bara fysik aktivitet. Pacing används vid all sorts aktivitet som kräver energi: såväl fysisk, mental som känslomässig. Vardagsaktiviter kan vara allt från att gå upp på morgonen till att titta på TV, oroa sig eller känna sig arg. Faktum är att många ME-sjuka upptäcker att känslomässig aktivitet är det som tar mest energi och därmed det svåraste att mäta och kontrollera. Vilka typer av sysslor som du vill balansera beror på hur sjukdomen påverkar dig och vilka omständigheter du lever under. För en del blir det en sorts planering för att klara av de mer basala vardagssysslorna, medan det för andra handlar om avvägning mellan intellektuella och fysiska aktiviteter eller jobb och fritid.

"För mig innebär ordet aktivitet att lyssna, prata, skratta, koncentrera sig, titta på TV, ta in ljus- och ljudintryck, bläddra i en tidning...,"

Vila

Korta, regelbundna viloperioder under dagen är nödvändiga för att du skall kunna ladda upp dina batterier. Vila är en lika central del som aktivitet i pacing, även om behovet av vila och längden på de variera under sjukdomsförloppet.

För att din kropp och själ verkligen ska kunna tillgogogöra sig vilan är det viktigt att din hjärna kopplar av helt och hållet. Innan du blev sjuk kanske du brukade använda mentala aktiviteter för att slappna av, såsom att titta på TV eller läsa en bok. Men för att få en bra, läkande vila är det viktigt att du varken använder din fysik eller din hjärna.

Generellt sett är det bäst att undvika att sova mitt på dagen då det kan störa dygnsrytmen. Ibland kan det dock vara nödvändigt att sova en stund på dagen för att kunna "ladda upp batterierna" igen.

"Jag har lärt mig att hushålla med min energi genom att t.ex. ta hissen och rulltrapporna när jag är ute och shoppar och så har jag beställt en mobil skoter. Jag har också lärt mig att prioritera. När jag befinner mig i en stressig period försöker jag att prioritera saker som jag vet är bra för mig och min hälsa och undviker personer som ställer orimliga krav på mig.

Mitt bästa råd till dem som försöker lära sig att balansera aktiviteterna är att vara uppmärksam på kroppens signaler. Sedan jag blev sjuk har jag ägnat mig mer åt spirituella saker som yoga och meditation, när kroppen tillåter. Det är viktigt att tro på att du kommer att bli frisk så småningom och att du tillåter dig själv att göra roliga saker, planera in sådant som du kan se fram emot. I takt med att jag blir bättre känner jag hur mitt liv fylls av solsken igen."

Källa: Gotahälsan



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna några rader, och mitt tips är att först kopiera det du skrivit eftersom det ofta krånglar när man väl ska publicera det och kanske måste testa igen. Hoppas att det ska funka!