måndag 7 november 2016

Dags för hemsjukvård?

På fredag är det dags för ännu ett läkarbesök och jag är knappt återhämtad från förra. Denna gång är det till hudläkaren vilket är nödvändigt eftersom mina eksem förvärrats. Hudkliniken är lugnare än vårdcentralen och min läkare där är helt med på noterna att jag behöver ligga ner och med dämpad belysning. Hon tycker inte alls det är krångligt att undersöka mig trots dämpad belysning, och blir inte sådär sträng i rösten som en annan hudläkare var när jag sa att jag har svårt att stå upp.
Den gången det hände var jag extra sjuk, det var den där vintern då jag hade en magbakterie som gjorde att jag inte kunde äta så mycket på flera månader.
Det var ju därför jag hade extra eksem dessutom, på grund av bakterien.

Hursom, detta läkarbesök kan nog gå smidigare bara jag slipper väntrummet. 
Hoppas kunna ordna det på nåt sätt.
Personalen är väldigt go och känner mig väl. Denna gång tar vi med rullstolen för att spara energi, men det känns alltid lika knepigt. Jag kan ju gå några meter men det tillsammans med själva läkarbesöket tar ju energi från kommande veckor.
Och en gång sa en av sköterska där till mig (i alla välmening typ) att jag måste vara försiktig och inte använda rullstolen mer än nödvändigt, för annars kan jag passiviseras. Det där gnager i mig så mycket, för jag tycker inte att en sköterska ska lägga sig i det, speciellt inte en sköterska som inte jobbar med ME. Det där är bara skrämselpropaganda och hon har ju ingen aning om hur mitt liv ser ut i övrigt.
Faktum är att jag passiviseras mer om jag inte använder den, det märker jag ju nu veckorna efter läkarbesöket då jag prompt bara skulle ha rullatorn (delvis pga skam men också för att jag älskar att gå), veckorna efter har ju min aktivitetsnivå sjunkit istället på grund av MEn och kardinalsymptomet PEM, post exertional malaise (ansträngningsutlöst försämring)

Inte nog med hudläkarbesöket så ringde min vårdcentral upp mig förra veckan för min läkare vill göra kompletterande prover. Väldigt bra att hon följer upp så, för jag hade lågt på d-vitamin och hon vet att jag dels fått extremt få soltimmar detta år och dels är känslig för vitamintillskott, så då behöver vi kolla hur min kropp mår av bristen. Men problemet är att jag inte fixar att åka in en gång till och ta prover. Inte om jag ska fixa hudläkarbesöket, och om nån månad är det dags för ytterligare en annan specialist.

Sköterskan som ringde upp mig är den som kom hem och satte dropp förrförra vintern när jag blev så dålig av magbakterien (samma vinter som en hudläkare tyckte jag skulle ställa mig upp fast jag var så svag. Alltså, tror såna läkare på riktigt att man är lat?)
Min läkare tog inte mitt mående på allvar när min man ringde vårdcentralen, det var inte förrän en väninna, som bor i en annan stad, ringde vårdcentralen och sa till på skarpen som min läkare skickade iväg sköterskan med dropp. Det var en helt absurd och Kafka-liknande situation kan man säga..

Denna sköterska alltså, som jag inte har pratat med om vad som hände, sen det hände, drog upp det nu när vi pratade om proverna som måste tas och jag sa att jag inte klarar att åka in. Hon minns det så väl och såg hur sjuk jag var och hon undrade hur jag mår nuförtiden, och ska hon försöka ligga på så att jag antingen får hemsjukvården att ta prover eller att någon från vårdcentralen kommer hem till mig och gör det.

Och så hoppas jag innerligt att min hudläkare på något sätt ordnar så att jag kan få hem en ljuslampa för mina eksem, det brukar vara det bästa och dessutom så brukar bonusen bli att mina d-vitaminvärden går upp. Men för att få ljuslampan så krävs ett besök till den där barska "ställ-dig-upp!"-hudläkaren som finns på ett annat sjukhuset, och det hade jag ju gärna sluppit. Inte klokt egentligen, för båda sjukhusen hör ihop och båda läkarna är specialister på hud och kan avgöra huruvida jag behöver ljuslampan. 

Hängde ni med i alla turer nu? Det gör knappt jag. Men lägger till att jag egentligen mitt upp i allt detta måste få till ett besök av tandhygienisten också. Som tur är har jag äntligen fått det beviljat som hembesök och dom har lovat att vara superdupernoga med att inte ha parfymerat på sig så jag inte blir försämrad av det. 

Roligare kan man ju ha än att koordinera och schemalägga vårdbesök, eller för den delen, besök av diverse hantverkare som ska fixa och trixa här hemma.
Det känns som ett heltidsjobb för min del och då tycker jag att jag förtjänar lite semester emellanåt, vi får se vad kroppen säger om det framåt sommaren. Denna sommar var verkligen ingen semester från sjukdomen, MEn gick snarare på övertid utan ob-tillägg eller vad sånt kallas för nuförtiden.

Det här gör ont kan jag säga.

4 kommentarer:

  1. Men att allt ska vara så omständigt. Kan du inte bara få sollampan så att du får bukt med ditt eksem? Och den där läkaren skulle jag vilja läxa upp. Finns väl ingen som leker sjuk heller och inte passifiseras man för att man använder rullstol när man inte orkar gå. Stor kram till dig 💖

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, omständigt var ordet! Vitsen med en sån lampa är ju att den förskrivs som hjälpmedel till dom som inte har möjlighet att ta sig till sjukhuset. Det är så galet alltihop! Kram!❤️

      Radera

Skriv gärna några rader, och mitt tips är att först kopiera det du skrivit eftersom det ofta krånglar när man väl ska publicera det och kanske måste testa igen. Hoppas att det ska funka!